Den 193 x 408 cm stora oljemålningen Frukost i det gröna, som Carl Larsson arbetade med åren 1910-13 och som sedan 1946 tillhör Norrköpings konstmuseum, är ett av konstnärens mest kända monumentalverk. Som brukligt är vid större och mer komplicerade kompositioner föregicks den av en stor mängd studier och förarbeten i olika material, varav Martina med matkorgen är ett. Martina med matkorgen har fram till helt nyligen (2024) tillhört Martinas familj. Hon fick den ursprungligen i gåva av konstnären, som ett bevis på hans stora uppskattning av henne. Martina tillhörde det Larssonska hushållets verkliga trotjänare. Hon följde familjen överallt där hon behövdes, även till Stockholm och skolhushållet i Falun, och i likhet med gårdens övriga tjänstefolk stod hon flera gånger modell för Carl. Två mycket kända och älskade verk är Martina med frukostbrickan (1904), som under många år var reproducerad som omslagsbild till Hemmets kokbok, och Nu är det jul igen (1907), där Martina stannar upp ett ögonblick i sina bestyr och blickar ömt mot lille Esbjörn, som fascinerat står och beundrar den smyckade julgranen.

Marcus Larson föddes 1825 i Åtvidaberg och blev under sin korta men produktiva konstnärskarriär känd för sina virtuost dramatiska målningar av naturens krafter. Stilistiskt hade Larson ena foten i romantiken och den andra i realismen och är av eftervärlden bemärkt för sina spektakulära havsbilder, ofta med ett brinnande eller förlisande fartyg som motiv. Den effektfulla Skeppsbrott vid klippig kust är en stormbild över en namnlös kust där två fartyg brottas med den svåra sjögången varav det ena har besegrats och lidit skeppsbrott mot de vassa klipporna. Havet häver sig i det hårda vädret. Utsikten över det vita skummet och de glödande klipporna, som badar i de stickande strålarnas ljus, gör en lika storartad som harmonisk verkan. Målningen karakteriseras av en rå kraft och en känsla för vädrets storartade faror betonade av det romantiska strålknippe som bryter igenom de jagande molnen och genom de vredgade vågornas ljusgröna bränningar.

Bland Nils Kreugers målningar från 1880-talets början återfinns flera motiv från boulevarderna. Men det är varken flanörerna, eleganterna eller den framflytande massan han skildrar. Hans ödsliga boulevardbilder befolkas av arbetare, militärer, bönder och deras djur. Det är ljusets spel på de proletära och vardagliga stämningarna som tycks intressera honom. Kavallerister och hölass på boulevard skildrar en livlig miljö. Gatubilden domineras av hölassen som drar fram, stora som elefanter. I studiet av hästarnas rörelser och stadens estetik kommer Kreuger de samtida impressionisterna nära i fråga om djärv iakttagelse och flink penselföring samtidigt som en stilla stämning överväger. Därmed är Kavallerister och hölass på boulevard mycket typisk för konstnärens bilder från Paristiden.