Ivan Aguéli (1869–1917)

John Gustaf Agelii föddes i Sala, där fadern var veterinär och stallmästare. Skolgången betraktades som ganska misslyckad, och han slutade skolan utan avgångsbetyg. På sin första studieresa till Paris 1890 tog han namnet Ivan Aguéli, och kom bland annat i kontakt med Gauguin, Cézanne och van Gogh. Aguéli var ett språkgeni och talade bland annat franska, arabiska och italienska. Han var väl förtrogen med orientalisk kultur och synnerligen beläst inom filosofi, religion och mysticism. I slutet av 1890­‑talet konverterade han till Islam och antog det muslimska namnet Abd Al-Hadi Aqhili.

 
 

Ivan Aguéli – Konstnär i världen

Ivan Aguéli tillbringade större delen av sitt vuxna liv utomlands. Han bodde omväxlande i Paris och Egypten och slog sig slutligen ned i Spanien, där han endast 48 år gammal omkom tragiskt i en trafikolycka år 1917. Aguéli var en globetrotter, en sökare och en gränsöverskridare – inom måleri såväl som inom religion och filosofi. 

I konstvärlden var Aguéli även flitigt verksam som konstteoretiker och kritiker. Genom sin aktiva korrespondens höll han vidsynta kollegor i hemlandet informerade om vad som hände främst i Paris kring sekelskiftet. I början av 1900-talet låg Aguélis konstnärskap i träda. I stället studerade han Koranen och orientaliska språk, bland annat vid universitetet i Kairo, medan han ägnade sig åt politiskt inriktad journalistik för att försörja sig.

Ivan Aguéli skrev flitigt och var noga med att dokumentera händelser i sitt liv. Hans rika korrespondens är den främsta och viktigaste källan till kunskap om hans liv. I slutet av 1930-talet sammanställdes dessa brev av Axel Gauffin, och utgör den första samlade monografin om konstnären.

 
 

Palmlund, ca 1895

Aguéli uppmärksammas postumt

Som konstnär förblev Ivan Aguéli i stort sett helt ouppmärksammad under sin livstid. Han ställde ut endast en gång, på Konstnärsförbundets utställning 1912, där han var representerad med fyra små verk. Hans konstnärsgärning har haft desto större betydelse för kommande generationers konstnärer, liksom för att förbereda den svenska konstvärlden på modernismens genombrott.

Efter hans död var Prins Eugen behjälplig med att forsla hem Aguélis tillhörigheter till Sverige, med hjälp av Aguélis vänner Richard Bergh, Carl Wilhelmson och Karl Nordström. På grund av kriget dröjde det till 1919 innan lådorna med kvarlåtenskapen – närmare 150 målningar, skisser och teckningar samt manuskript av olika slag – kunde packas upp.

Året därpå ordnades en stor retrospektiv utställning i Konstnärsförbundets försäljningslokal AB Konstverk på Strandvägen. Utställningen blev en stor succé bland såväl kritiker, som hos publiken och samtliga konstverk av Aguéli såldes.

 

Landskap, Gotlandskusten, 1892

Ivan Aguéli till salu

Prins Eugen köpte vid detta tillfälle ett 15-tal av målningarna och även Nationalmuseum förvärvade flera. De senare ingår idag i Moderna Museets samlingar. I samband med minnesutställningen skrev Aftontidningens konstkritiker Nils Palmgren:

”Vår klumpigt ordnade samhällsmaskin hade icke möjlighet att leta upp och stödja hans begåvning och ge hans personlighet under livstiden det rum, det inflytande och den maktsfär som borde varit den given på grund av dess sällsynta kvalitet.”

Söker du konstverk av Ivan Aguéli? Vänligen kontakta Åmells – i vårt breda utbud av skandinavisk konst hittar du förutom verk av Aguéli till salu, många andra konstnärer från 1700-talet och framåt, inom måleri, skulptur och fotografi. Kontakta oss för mer information!

 
 

Välkommen

Öppettider:

Vardag 10-18
Lördag 12-16 under utställning

BIRGER JARLSGATAN 14, 114 34 STOCKHOLM, +46 (0)8 611 41 93, INFO@AMELLS.COM